De gjorde det igen. Tog in en trast, alltså. Den här gången var det vildisen, busproppen, purrmaskinen som kom insläpandes på en koltrast. Levande. Fågeln togs snabbt ut och altandörren stängdes. Frid och fröjd, inga katter inne och ingen levande koltrast inne.
Inte levande. Senare på kvällen låg det en död koltrast i hallen - maken höll på att smälla av på kuppen. Nog för att luddisen presenterar äpplen för oss, men hon låter dem i alla fall stanna på mattan innanför dörren. Busproppen är ordentlig och släpar in dem ända fram till husse.
De är för rara, de små liven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar